Sammanfattning

Titan och titanlegeringar använda i odontologiska sammanhang karaktäriseras av god biokompatibilitet. Detta är väl dokumenterat i laboratorieförsök med celler i kultur, djurförsök och kliniska studier på människa, och förklaras med att alla titanytor är täckta av ett mycket tunt och stabilt oxidskikt. Detta kan ytterligare förbättras med olika former av mekanisk eller kemisk behandling av titanytan. Det har inte kunnat påvisas, att rent titan förorsakat allergiska reaktioner. Enstaka publicerade studier anger emellertid, att allergiska reaktioner uppkommit vid bruk av titanlegeringar i samband med ortodontisk apparatur, men det är inte klarlagt om reaktionen är utlöst av titan eller de andra elementen som ingår i legeringen. Titan är inte heller cancerogent. Mycket finpulveriserat titan har utlöst cytotoxisk respons efter upptag i celler. Det är dock inte påvisat att titanpartiklar frisatta vid slitage, av till exempel ortopediska implantat, har samma effekt. Det är därför oklart om detta har någon klinisk betydelse. En samlad värdering av titans egenskaper visar att de positiva egenskaperna väger tyngst. Det är få landvinningar inom odontologin som betytt, och fortsatt betyder, så mycket för rehabiliteringen av våra patienter som introduktionen av titan som biomaterial.

Referanse
Titan för odontologiska applikationer. Biologiska aspekter.
Dahl JE, Karlsson S, Syverud M.
print